HOME  | SOIC 1731-1813  | LAST VOYAGE 1743-45  | THE EXCAVATION  | THE GOTHEBORG III PROJECT
BACKGROUND  | RESEARCH  | ORGANIZATION  | OBJECTIVES  | SHIPYARD  | LARS GILLIS  | CHRONOLOGY 1977-2007  | TO CHINA AND BACK 2005-2007  | CANTON 2006  | PORT ELISABETH 2006  | HOMECOMING 2007

The East Indiaman Götheborg III Project

Excavation - Reconstruction - Sailing - Objectives

Postjakten Hiorten, 1989

Een Iacht Wälbeseglat Nätt och Stark..."

Den ursprungliga Hiorten byggdes på uppdrag av dåvarande Kanslikollegium av den för tiden kände skeppsbyggmästaren vid amiralitetet, Francis John Sheldon, verksam i den nyanlagda staden Carlskrona åren 1686-1692. Han erbjöd sig att bygga "Een Iacht Wälbeseglat Nätt och Stark, Längd 50 foth, Bredd 13 foth" för 1600 daler silvermynt.

Postjakten, som blev färdig i april 1692 gick sedan i trafik mellan Ystad och Stralsund mellan åren 1692 och 1702. Besättningen uppgick till fyra man: en skeppare, två båtsmän och en skeppsgosse.

Hiortens öde efter år 1702 är okänt.

Byggandet av Hiorten är främst ett led i Marinmuseums program att levandegöra och återskapa skeppsbyggnadsteknologin från slutet av 1600-talet fram till tidigt 1800-tal. Det är en replik av en postjakt från år 1692 som byggs i full skala med byggplats alldeles bredvid det nya museet.

Fartyget byggs med hjälp av modern teknik, moderna verktyg och nutida material, men slutresultatet ska bli så nära originalet som möjligt. Hiortens mått och egenskaper ska också överensstämma med originalet. Fartyget får alltså i det närmaste samma mått som förlagan: längd 15 och bredd 4,05 meter. Det enda ritningsmaterial som fanns från 1600-talet är ritningen på det så kallade nollspantet - det bredaste spantet i ett fartyg - och en skiss på skeppet sett ovanifrån. Nya ritningar har därför tagits fram, ett arbete som utförts av Bertil Andersson.

Projektet Hiorten leds av skeppsbyggaren Per-Anders Daag, som år 1995 kunde se Aluett - en rekonstruktion av den så kallade Kalmarbåten från 1250-talet - sjösättas, ett arbete han för övrigt också ledde.

I Hiortens köl finns två guldmynt infällda - det är kommunalrådet i Karlskrona och borgmästaren i Rostock som hamrat in mynten för att hennes seglatser ska bli framgångsrika.

Postjakten Hiorten kommer att användas för seglatser och passagerartrafik mellan Sverige och Tyskland. Andra ändamål som Hiorten för är undervisning, PR och turism.

Kostnaderna för projektet är beräknade till ca 7 miljoner.


Texten är en något omarbetad version av Ingvar Bergljungs artikel om projektet samt vissa delar hämtade ur ett tal framfört av museichefen, Per-Inge Lindqvist.
Sidan ursprunglighen producerad av Paul Danielsson, Karlskrona Marinmuseum, november 1997,
och modifierad av Jan-Erik Nilsson, september 1998.