HOME  | SOIC 1731-1813  | LAST VOYAGE 1743-45  | THE EXCAVATION  | THE GOTHEBORG III PROJECT
HISTORY OF SWEDEN  | CITY OF GOTHENBURG  | SWEDEN AND CHINA  | ORIGINAL CHARTER 1731-46  | SOIC SHIPS AND VOYAGES
CHINESE JUNKS AND SAMPANS  | UNITS AND MEASURES  | THE SCOTS  | VISIT TO GOTHENBURG 1812

The Swedish East India Company
Trading to China 1731-1813

24. Lovisa Ulrica

skepp 23  Hem  skepp 25 

Lovisa Ulrica

Byggd på Djurgårdsvarvet, 380 läster (efter 1778: 361 42/100), 24 kanoner, 140 man.

Resor under tredje oktrojen:

1766.12.16-1768.06.16 Till Kanton under Kapten Mathias Holmers. Superkargörer: Gustaf Tham, Joh. Fredr. Pettersson, (superkargör i Kanton 1768).

1772.01.09-1773.06.01 Till Kanton under Kapten Sven Olbers. Superkargörer: Anders Gotheen, Carl H. Rappe.

1779.03.07-1780.06.21 Till Kanton under Kapten Jonas Israel Ekman. Superkargörer: H.W. Hahr, George Johan Conradi. Den senare superkargör i Kanton 1779-1786.

1781.12.21-1783.07.23 Till Kanton under Kapten Petter Pettersson. Superkargörer: H.W. Hahr, Johan Dassau.

Louvisa Ulrica övergick efter sin tjänst som ett av kompaniets 38 ostindiefarare till att bli ett örlogsfartyg i den svenska flottan. Som sådant gick Lovisa Ulrica under den 9 augusti 1790, under en resa mellan Marstrand och Vinga. All information om förlisningen har vi fått från Sjöfartsmuseets i Göteborg, bibliotek och redogörelsen för händelsen hade framförts vid högtidlighållandet av Ostindiska kompaniets 200-års jubileum. Som ostindiefarare gjorde Lovisa Ulrica fyra resor. Den första resan skedde i december 1766 med Mattias Holmers som kapten. Våren 1790 köpte örlogsflottan Lovisa Ulrica och hon utrustades till linjeskepp i Göteborg och införlivades med Göteborgseskadern vars chef var Eneskjöld. Fartygschef vid förlisningen var kapten Treutiger. Ett välkänt namn från Ostindiska kompaniets resor. LOVISA ULRICÅ Söndagen dm 9 augusti 1750 kle, avseglade under sydlig motvind det svenska linjeskeppet novisa hm:Flackt med 50 kanoner (enligt annan uppgift 60 kanal-er), från Marstrand on krye-sade dvart i vackert väder. /bd en last bestående av ytterligare 54 kanoner (enligt araira uppgifter 43. 46 eller 124 kanna ) Sem åtminstone delvis lastadn kakelraret under fartygets skenekolc. Onsa kanne_r var erövrade en den av matkarna kande ryska fregatten "Rilduira (Kildwin) am var • Une rad från Östersjön t11.1 Anangelsk i Svarta havet med last av artillerinateriel för ryska arvens räkning cch inte mindre än 128 kanoner, plus "Kilduins egna 24 kanoner. kanadasten actord på "Lovisa Inrim" oklätt till Göteborg. PM att fön-täcka dess ImartfOravar. Sverige låg i Krig red Rttaland seden svenskarna hade anfallit Rttsland cch men befarade nu ett anfall från ryska sjö-Vid sextiden den 9 augusti, på 'a 'ramen. efter att under hela ieb ha krye t 'Ian Ska.gen on Vinge nedan men hade —t genao vindm on för nästan:h halsar låg inåt Vinge. uppta:Ian en svår Plohe nåra betords fenrost. Vattnet forsat gancm ~ringen ut i feg~a• Skeppet tog snabbt in mycket vatten. Par ert banamans, gen det hjälpte inte. Pan förenta lägga fartyget för de ttoola halsarna igen. Men hålLareppet var så fullt med vatten att skeppet vägrade att gå över stag (att lägga sig På Styrbords sida). 1 stället vände man ann vind, utan att det heller var till når, hjälp. Mal Låt då falla av cch för öppen vind satta lams mot Land. faraeskjaild lät även hind flaggan ' schau ('iädllagga) avloesa vattskott. Vid vinge ankring fyra till fem engel-ska mil (4-5 sjömil) tort WaInfattedea haveriet av blå enge/ska bringar em ~lade till anialtbAng. Mtten firskamit pi det läckande linjeskeppet sjönk allt djupare cch banns slagsida ökade, kastades de för-/fnatta kanonerna överton/ sett de vid bagen varande ankarna ttoone kapas. De mera akter ut stånde kanalerna flyttade, över till at-yrberds sida. Man fdraikto samtidigt sjösätta skeppsbåtarna. Mon nervositeten tara ökade i OM Stora ~talisman cell vattnet steg. Nervositeten övergick till "ist tydligen i ful/ panik. Åttalimaaree en slup stormidem av mareskapot så att dm kantrade vid stsättningen. Sar det pratas cm en större grupp ottnittor san får panik, rö M det oftast överdrivet, det år några =raka peraner san tappar fattningen. Medan dcm annea förenar klara sig så tt dm kan ab sam tiden medger. Att onymisera fanns det ftast inte tid till då och det är detta em uppfattas san panik. Officerarna tycks i alla fal/ inte längre ho haft förmal% att organisera rdall~1 av tanattningen. hade inte era hunnit få fartygets största båt Barkassen 1 . nian Mir "Lovisa Lattor plötsligt kantrade och sjåa. Damm detta skedde hade överste Enenkjind satt Rjerowen-sköld cch Fennich Stewart i överertkonselse, i hemlighet (berättad det) gått i en "Ole id Icajutan under altanen i fartygets akter Och därigenom adkramat. Ce såg nappet Rigga .Ag på ettan ah sjunka dragande med sig de cm-annarande i djupet. Hela haveriet sedan läckan upp-tänts:a, tog mindre än en Line (innan skeppet sjönk). NOCI Mrepsatt failjde även rullarna över beeittraingen, så • visste inte hur nanga san hade cmkomit vid fartygets mr/isning cai upwif tent är fortfararde ankra. goicalrela bercittnlnefastyrkm Malle utgöra 502 man, 9 officerare, 23 atentficerare, 150 båtsmän, WO förhyrda matroser rh volontärer, 102 kofferdilearlar. drängar och ~isar cch slutliga, IOD soldater. Men så stor var neg nu Inte besättningen. kanna var det 459 ton, varav 119 kande råden, cirka 340 nalle då ha drunknat. Enligt andra sarestemiga %mlf ter tankas av de engelska fartyg 84 man On att minst maning 240 man skulle hit cakemit. Bland de arkarna var fartaffichefen kapun 'Intyget. Men den anta befälhavarn eacternefen Kneskjöld, tidigare ittt. nkam ond IJwt. Fkan ~ers sade till sex månaders suspension för: underlåtenhet att hava hållit skepaosråd. Förövrigt förolyckas bland annat skeppchefen kapten Fredrik Björk, kapten Johan Jakob Reuterfeld, fänriken Ludvig von Braun, lojtnant Magnus Banander Ired sin 12-ange son Av Klinderizettlen på 16 man ankom 14 stycken, däribland upp tärdskon-stapeln Johan Fredrik von Dahlheim cal två vargeringsurdertefal, rustantarna Abraham Snutt sant Petter Rosvall. De tre tinarerrannen druankoade attå. Av civilmilitär personal förolyckas-också urderfältslaren ..neef Frulli och mönstersIcrivanen Johan Fredrik Scheveni- Landshövding-1m i Göteborg J C Meleköld utfärdade gena_ fter haveriet al cirkulärskrivelse till alla Krono-Befallnirmarrännen i lånet att alla efterlevande till d lakan skulle få ekonomisk hjälp Det startades ons. privat insamling till familjernas hjälp. Man vann aldrig någon klarhet an orsaken till skeppa-brottet. Ett av skälen Lite ha varit att fartyget var far tomnalt för en så hård lontyckning och tung last samt att hon hade röta ' materialet Elon hade redan gjort fyra till Kina. De två första teg 18 månader var, den tredje 15 1/2 och den etta gick på 19 månader, (mellan åren 1766 till 1786). Eke hade då en testyckning på 16 kanoner on en basättroing under sin förna ms M 107 ann.m kapten, två styrmän, 19 underbefäl, 51 tater och 34 jungman. *Lovisa Inritt" var Instruera, av slappeltattistare Harald Sohlberg, byggd på Lonsuck Kiermandra Djurgårds-varvet, Stockhott (nuvarande Gröna Lunds tivoli varvet attadn där år 1735 av E.Lotarack). Hm på cirka 385 svåra läster (En svår ister är cirka 2 5 ton) rend en längd av cirka 147 fot (En fot är 29.69 1 och bredd av cirka 39 fot, sant mei ett djupgående i aktern på 21,1 fot. År 1757 Inlade ballet liallnkenet bör rakning- Batat går sakta framåt rh år 1763 måtte staten av ettnatiska skäl sälja bygget till Ostindiska Kompaniet. Kår M) sedan var klar 1766 hade man rat cm herms till en fregatt för Ottindiefart• -18- an sa arma planta utseende. vilket hon tarlike till Slut fick skrovet Enna. vmenligurer i brunt och ritt. Vilket tmtter att bads on halattek byggdes satan till ett flusheläck, så att mellan stormasten on fock-rasten endast farms en lucka överlagd mad trall sttan var vanligt På atindiefarare. HytteltIcet blev också aztö • r tt lämna nödigt med plats. Det nedre batte-riets kancanportar var delvis igenlagt/Ma, med undantag av de as eventuellt kunde ahttas för lastning. Hm ter 16 kanoner, det förekom även lannuflagettnaner i trä. laå 1.780-talet övertogs fartyget åter av flottan, san förbyggde det från Cetineefarare till det 50 kanoners Linjeskepp, san hon var mena från' tongan att bli man dirensionerade on fartyg cch förtryggde det. Förbygga ett skepp ar en fackterm menas att fartyget sentera:1es helt 11 delvis ned sch sedan sattes ihop igen cch &liga nä-stenas • . byttes ut. 'Lovisa Ulrica" början nian lagga ned ett örlogsfarty-ge skarpa undervattensfonn och med tungt ekvirke och grovt tilltagna mate_rialdimensiener. Skrovet på en ör-amman var mellan 30 on till tjockt, bitvis tjockare. Detta för att lcurina klara fientlig tnkjutning, mon detta minskade fartygets Lastdraflet- Når tindiska Ranpaniet tog över byggandet av far Ledet, menade de etert på materialdinansioneno nor det gick, så att fartyget blev ner likt ett klenare byggt bandeisfartai Mai för att vara ett handelsfartyg var hm nog väldigt kraftigt byggd. Nu vid cmbyggnardet till ett örlogsfartyg sar det rom inte alltför svårt tt dånens' upp henne till tungt linjeskepp, men hon Mille ha blivit ganska rank Detta len nog också ha Raft sin betydelse vid förlisningen. Akterspegeln var animerad med figurmålning, kartusch märkt re omgiven av ynnighetshorn. Vamtigurer i brunt och vitt, skrevet var tjaa:nålat. Han var även nu troLigen korrnet, (undervattat sttovet kläddes med koppar-plåt) vilket man på ankring 1780-talet It jade göra med de flesta större örlogskem>. Men när skeppen var stationerade i Osterejön, där det inte behövdes skydda mot skeppsmask. Därför _kulle det vara ((ametist om ett skepp san legat på varv och varit utsatt f (omfattande antyggnad och nalle statimeras i Västerhavets salta vatten, inte skulle få detta skydd. "Lovisa Inrita" var inte helt ttrdigrustad och blev det heller aldrig Oman sjött. År 1789 införlivades Ilen ändå med Goteborgs- Det fanns även samtidigt ett anat svennt 70 kanoners linjeskepp, san också hett Lovisa Ulan" Ron var byggd år 1745 a Fri ' StalchoLn. Ani deltog i sjötaget år 1757 sant 1789-9e Gick den 3 juli. 1790 ' sista svatett sjätåg mot Ryssland på grund ' Viborgska viken och lappades av ryssarna. En av orsaker till "Lovisa Dlricas" ha ' mellan Snattat cch vinga, kan ha vari att fartyget blev för tungt lastat dm kraftiga förstärkningen av skeppet, tyngden av en bestyckning av 50 kamrer och slutligen det avgörarde le. av d rövrade kanonerna, gjorde att hon Låg för djupt ttnet och de nedre Ismorportar-na, (san te farms tidigare, ) låg delvis ande ytan, kan ha varit skyldig eller debatt slcyldigt till det inström-ande vattnet. Förskjutning av korronlasban kan också ha varit en b/diaram:le orsak. Eneskjöld blev övat anklagad för att ha låtit personer stuva kanonerna. Överlastning var förr i tiden en minn vanligt bidragan-de orsak till att fartyg förliste Man hade ju tidigare eeg1 t med hane funt bestycka]. ten 25 jan 1790 seglade an red Engelholm san Mila-n mört Götetorg. Det rådde hårt väder rad recontryar Fastän hal hade duttelrevan märssegel (råsegel tratta. Ovanför ansen, på handelsfartyg oftast dubbla) låg den undre radera kancnportar order vattnet, men undan gira det. De= gång hade han inte någon la- 54 :cancrar, hur djupt skulle hon inte då ha legat fullt lastad. itanonvertarna var bara tillfälligt tätade de snille ou kunna öppnas far att användas till fartygets eget Cch någai av dem sk, 11 ju ha kunnat gått upp oc• h orsakat läckan. Officiellt tteges en renar förklaring till förlis-ningen, det slculle ha berott på röta i materialet eller att någon av de dåligt stuvade Imareerna nalle ha slagit läck i det gamla träskrovet. Under sin nysning mot " med kattllasten hade hon inte kannat speciellt Långt. ride-ert stttotr. %rappet natta ha varit väldigt dåligt att kr edoch når man under ett dygn inte han limmat Längre än r1 1 Vinga, så torde skeppet åttkieliga gånger tinats frål styrbord till babord sida on att limmerna i last-ontet då slitit sig är heller inte så otroligt. Några av de kanonerna san var lastade altord följde henne djupet, var fyra stycken 48-pur3iga ryska tratkörnmer ean EneskjöLd mot utfärdad order tag an-tord Mmatema r Vid krysset 50 OM skret Grytan ligger kanonerna från "10ilSa Cirka. tsJaurt rran ar 1891) År 1960 fann två nekare i klubb Hydrapani. Bo lindbety och Rune In • a mängd järnkamin liggande nä. Staplade cch delta nedsjunkna i totbanttran, cet 12011e-skären, väst Öckerö, tt stertast sydväst cm agnet Grytan. De fann ett 30-tal gamla kancner, cirka 2 5 till 3 långe staplade rrttning bredvid åndan• Langa järnstång-er att krutheredningsliärl i järn (70 cm i dineter). Det fanns "vm järnet och andra vraltratter på 12-15 datt Mdret an skäret Grytan Botten är /lät. dpEICkid StInd ah 1 Man tror tt dn- Maner här-stater från 'eavisa Inritt". jligheten fine j också att det anträffade kanalerna är skrotade Vamrör användes scen barlast av något annat Snitt fartyg. • exattel kon Ma att under 1700-talet bärga3n hundratals kanoner från de år 1719 sjunkna Stl~ örla-gsekeppen i h Mai-Lacuds hanrar son man bärgade med hjälp av dykanteliar gjorda tum kapar-plåt. Kanonerna lcute till största del blott användas till fartygs bailast De kancner san man targade under 1800-talet - - däremot san acrot nämna. Så an fartyg i dnsa farvattnen Malle be haft järnkancner scm barlast " inte spaciellt otroligt. Dykarskalan vid RA 4 Iffirgade under våren 1%1 tre-fyra av järn/mimerna, eri 12-purdare, en 18-pundare samt en rucknake ln av de orera jarnittLarna på 5-600 liter troligen tillhörande kilabtttydaangen eller möjlimn för lautberedning, &att ett antal järnkulor samt en andre Jarngryta. De större jändramarrna Inserveradn inte utan låg vild Nya V t, efter an tid var det bara pulver kvar a den Järnkanoner är utan större Värde på grund av att det är svårt cch dyrt att konservera dan. De bärgade kanonama lår ha blivit identifierade san In II bala-Ofta att dan knott från Trasa Innan rren imptänte lannenerna på ten så nitade man att skeppet gått ute till havs. Men när läckan ap-stod till ha seglade man san sagt för Mint rot land och kan le kcomit mycket närmare land tenn fartyget kantrade. Men nen kan inte längre än till Bolleskären, möjligt att hon gick på skåret Grytan, etter san vrak-interna 1229er 9å nära skäret. -22-rollgen har det inte förnatt någon bärgning all-deles efter Aceppstrottet eLler und 1700-talet. Det ars i alla fall inget Ment an något dylikt. Och når det inte finns några master stående upp ur havet brukade det inte ha förekamit någon omfattande bärgning, man visste helt enkelt inte var vraket låg. Det är teorier att skeppet ]lille ha drivit pi en saliamdervattenasträo ända in F vrakplatsen. Men det är inte vidare troligt att ett så angt lastat sket sk 1 le lana detta. En möjlighet finns %reset att eft kantringen vid skäret Grytan, att "Lovisa Inritas" kanoner då katt ha rasat ur skeppet och Immat på botten vid skäret Grytan medan vraket drivit vidare och sjunkit på en annan plats Det finns en lokal sägen som berättar cm en rysk kletar (örlogsren) troligen i början av 1800-talet san förlist vid Bollttkären (kan van "Lovisa Ulrica" 7). Det berättas också att lokelbefollming under året 1918 sprä-tten i -vraket för att karma t kilmarbultar. Spanten var 30-40 cm tjocka Man lyckadtt bärga 125 kilo koppar från vraket. Vraket kall ligga syd au de östra Walleliåren på ett djup av 2-4 ter. Sägnen berättar: att ett ryskt örlogsfartyg san pas-serade Öckerö var nser an vägen ut till Mem -jö. En fiskebåt san passerade prejades av ryssarna on mra tog med sig Jakob från %d för att han sm ile lotsa dem Han satte emellerrid fartyget på grund on hoppade sedan i vattnet och sinnade land. Ryssarna Szte efter, han krm i land och jagades upp i berget. Ite han kan till Brätten kastade lian s Masa i vattnet ah sann s'g De förföljande ryssarna trodde att han drunknat cch gav då ittp förföljandet. Sen dess fick pLatSen namnet Jakobs Bratt- Det finns en nästan identisk sägen an denna, an ett danskt örlatekaam am på same sått ttes på grund år 1712 vid nordvästra ändan av Vrång5. Det berättas också att en del ryska ton 0~3 vid det ryska örligsskeppet förlisning vid Bolleskären ligg rösad domgerraset i stora Tjällvik. Förr när någon olycksdrabbad drunknad sjöman drev i land så rasade nen dem på platsen för mem visste inte an det var cm
skepp 23  Hem  skepp 25 

Copyright © Jan-Erik Nilsson 1998, 2010